Det är viktigt att patienten undersöks i samarbete med patienten och anhöriga. Att patienten får tala sitt modersmål är viktigt för att patienten ska känna sig trygg.
En ung kvinna har haft magsmärtor hela morgonen. Hon kommer till jouren där vårdaren börjar utreda situationen.
V: Hur är det med dig?
P: Jag har haft svåra magsmärtor hela morgonen.
V: När började smärtorna?
P: Cirka klockan sju i morse.
V: Kan du visa mig var smärtan känns?
P: Det är här, i nedre delen av buken och till höger.
V: Har du haft något liknande tidigare?
P: Aldrig!
V: Kan du säga hur svår smärtan är.
V: Noll är ingen smärta och tio är den värsta smärtan som du kan tänka dig.
P: Jag skulle säga att det är åtta just nu.
V: Har det varit åtta hela tiden?
P: Nej. Det var fem i början, men nu är det åtta.
V: Har du några sjukdomar?
P: Nej. Jag är mycket frisk.
V: Har du ätit normalt i dag och i går?
P: I går åt jag normalt, men i dag har jag inte ätit alls.
V: En läkare kommer sedan att undersöka dig. Läkaren beslutar sedan vad man ska göra.
P: Okej. Tack ska du ha.
V: Vi ses snart.
V: Hur mår du nu?
P: Inget har förändrats.
V: Jag kan nu ge dig värkmedicin före ingreppet, men jag måste först sätta en kanyl på din handrygg. När smärtan har avtagit lite, ska jag fylla i ett anestesiformulär och frågar dig om några saker. Jag kommer snart tillbaka.
Sisällöt on lisensoitu CC BY-SA 4.0.
© Tampereen ammattikorkeakoulu
© Copyright 2020. All Rights Reserved.