Det är viktigt att patienten undersöks i samarbete med patienten och anhöriga. Att patienten får tala sitt modersmål är viktigt för att patienten ska känna sig trygg.
3-åriga Sade kommer med sin far till jouren. Familjen har föregående dag återvänt från en safariresa i Tanzania. Barnet har haft diarré ett par dagar och föregående natt steg febern högt. Vårdaren har redan tagit reda på grunduppgifterna.
S: Hur hög var febern i natt?
A: 39,5°C.
S: Gav ni någon medicin mot febern?
A: Paracetamol enligt doseringsföreskrifterna.
S: Hur mycket?
A: Det vet jag inte. Min fru gav medicinen.
S: Har hon haft andra symptom som till exempel eksem, huvudvärk eller magbesvär?
A: Sade har klagat på huvudvärk och på natten fanns eksem på kroppen.
A: Sade har klagat på huvudvärk och på natten fanns eksem på kroppen.
Efter läkarundersökningen skickade man Sade på blodprov.
B: Har man tidigare tagit blodprov av henne?
A: På rådgivningen har man tagit hemoglobin från fingertoppen och något prov från hälen som baby.
P: Kommer det att göra ont?
B: Ja, det kan knipa lite, men du kan sitta i din pappas famn. Det här tar inte så länge.
P: Okej.
B: Nu tar jag blodprov. Först sätter jag ett sånt här band kring din överarm. Det kan klämma lite, men det hjälper mig att känna blodkärlen bättre.
B: Sedan sätter jag en sån här rengöringslapp på och nu kan vi ta bort lappen och snart kniper det lite när jag tar blodprovet. Du kan titta på om du vill.
P: Jag tittar!
B: Du är ju duktig! Kom ihåg att hålla handen helt stilla. Det gick jättebra! Nu väntar vi tills provrören fylls och sen är det färdigt.
P: Det gör inte ont längre.
B: Bra! Nu tar jag bort nålen och sätter en lapp över stickstället. Din pappa kan trycka på stickstället medan jag lägger bort tillbehören.
B: Okej, nu sätter jag tejp på och sedan får du välja ett fint plåster härifrån. Sedan sätter jag det på handen.
P: Jag vill ha det där kattplåstret.
B: Så där. Det gick bra. Du var jätteduktig! Hej då!
En äldre man har tagit kontakt med nödcentralen då hans fru som varit sjuk i några dagar nu har blivit sämre.
F: Jag är förstavårdare Mia god dag. Ni har ringt efter ambulans. Kan ni berätta noggrannare om situationen?
A: Min fru har haft feber redan i flera dagar och nu har hon blivit så trött. Symptomen började med snuva och ont i halsen. Sedan steg febern och hon f ick torrhosta. Hon har blivit mycket sämre på några dagar. Hon har nu svår andnöd.
F: Hur hög feber har hon? Klarar hon av att dricka? Har hon kräkts?
A: Febern var 38,5°C i morse. Nej, hon klarar inte av att dricka. Hon har klagat på värk i hela kroppen. Hennes smak- och luktsinne har försvunnit.
F: Har hon några andra sjukdomar?
A: Hon har diabetes, hjärtbesvär och astma.
F: Hur ser hennes hud ut? Är den blåaktig eller grå?
A: Hon har blivit grå i huden och jag har svårt att få kontakt med henne.
F: Jag sätter en syremätare på ert finger och sätter på er syremasken. Vi ska ta ett EKG på er. Ni kan försöka slappna av.
F: Era syrevärden och andningen är inte bra. Ni bör nog föras till sjukhuset.
Sisällöt on lisensoitu CC BY-SA 4.0.
© Tampereen ammattikorkeakoulu
© Copyright 2020. All Rights Reserved.